Försäljningen av laktosfri glass ökar med över 70 procent

03 juli 2012

Försäljningen av laktosfri glass ökar med över 70 procent

Laktosfri gräddglass från SIA Glass rekordökar. Ökningen är 72 procent under första halvåret 2012 jämfört med samma period föregående år. Glassmejeriets laktosfria strut är dessutom slut på lagret.

Hösten 2010 introducerade det halländska familjeföretaget SIA Glass ett antal laktosfria glassmaker i landets glassfrysar, och året därefter gjorde laktosfria (samt glutenfria) struten Putte entré på pinnkartan. Sedan dess har den laktosfria glassen tagit för sig rejält på glassmarknaden.

Ökningen i volym är hela 72 procent om man jämför försäljningen första halvåret i år med samma period 2011. I antal sålda förpackningar handlar det om en ökning från drygt 21 000 till 37 000.

I år började laktos- och glutenfria struten Putte säljas i flerpack med sex stycken strutar, och den har sålt dubbelt så bra som SIA Glass hade räknat med, och är nu slut på lagret.

– Det finns en hel del laktosintoleranta barn och vuxna i Sverige, och det var länge en dröm att kunna erbjuda dem chansen att njuta av äkta svensk gräddglass på glassmejeriet i Slöinge. Vi ville göra en laktosfri gräddglass som blev lika god som den vanliga, och att den säljer så bra är ett kvitto på att vi lyckades, och har inneburit att sortimentet kan växa, säger Rolf Frid, VD SIA Glass.

Senaste nyheten från glassmejeriet i den klassiska ovala 0.75-liters förpackningen var laktosfria Lakrits, gjord på laktosfri gräddglass med naturlig lakritsrot och små goda lakritskulor.

Smaken rönte stor uppmärksamhet på Lakritsfestivalen i våras och har mottagits mycket väl i matpress och hos matbloggare.

Fakta Laktosintolerans: 14 procent, eller ca 1,3 miljoner av Sveriges befolkning är laktosintoleranta.

Postat i Företagsnyheter, Glassnyheter

Birgit Gripenvik: 27 juli 2012 kl. 10:57

Är ganska övertygad om att siffran 14 pro-cent är i underkant. Många, många laktosin-tolleranta är inte medvetna om sitt problem. Själv har jag för mindre än två år sedan, vid 71 års ålder, frågat min läkare om hon trodde att mina problem kunde minska om jag försökte undvika laktos. Hon var uppenbart tveksam men menade att jag ”alltid kan för- söka”. Det har gett mig ett nytt liv, dock även ekonomiskt. Det är förfärligt att vi som har problem t ex med gluten och laktos måste betala så mycket mer för att hålla oss någorlunda symptomfria. Samma sak gäller för diabetiker. Redan problemtyngd försämras även ekonomin. Det gäller på alla fronter. För mig som ostälskare gäller att endast sådan som lagrats i ca 15 månader kan ätas av laktosintolleranta. Dels är den svår att få tag i dels kostar den enormt mycket. Men -det är ju en fråga för andra företag.

Med hälsningar
Bibi Gripenvik